Svaret på min fundering om vad jag hade gjort förra söndagen dök till slut upp i en dröm. Vi, Happy och jag, hade varit på valpkursen! Ja, det har vi varit andra söndagar också men vi har ju även missat några gånger pga utställning och den helgen Vega var sjuk.

I lördags var jag en sväng på klubben som vanligt. Tränade lite lydnad (om man kan kalla det det) och budföring. Annars var det mest bus för Happy och socialt tjôt för mig, nog så viktigt det smiley.
I söndags var det avslutning på valpkursen jag har deltagit i med Happy. Vi har varit ett gäng med glada jyckar av olika raser. Det har funnits med mellanschnauzer, tollare, bc, cairnterrier, whippet, irländsk varghund, storpudel och så Happy då. Många av dessa hundar med ägare kommer säkerligen att träffas på “kontaktkursen” till våren men den skall inte vi gå. Vi kommer nog att träna en massa ändå!

I går tränade vi lite budföring med Happy på en gräsväg här hemma i Göttorp. Hon springer lika bra till husse som till mig, det är fullt fart hela tiden. Vi måste köra en massa “småsträckor” nu så kanske vi snart kan vara med “de stora” och träna riktig rapport snart. Vi längtar både Birger och jag.

I dag har jag varit med alla tre hundarna och spårat. Vi åkte till Vättlösa och jag lade först ett spår till Vega. Medan jag gick spåret sprang en flock rådjur till och från framför mig. Dom tyckte nog jag störde dom i förmiddagsmaten. Spåret kan ha varit 550-650 meter och jag lade ut 5 små apporter och slut.

Sen förflyttade vi oss med bil till ett annat skogsparti/ grushåla där jag lade Happys och Leos spår.
Happys spår låg i en slänt/backe och var ca 600 m. Jag lade ut tillsammans 5 apporter varav två var vanliga skogspinnar jag bröt av på vägen mot spåret.

Leos spår gick jag på grus, sten och även lite gräsbotten. Det var nog bara 400 meter och hade 4 vanliga “gammaldagsa” träapporter, en juteapport plus en lång slutapport.

Medan spåren fick ligga till sig, tog vi en promenad i och runt crossbanan som ligger där inne. Happy sprang lös men Leo och Vega fick gå kopplade. Tror Happy var i samtliga ler- och vattenpölar och såg mest ut som en lerig gris på tillbakavägen. Ja, hon är verkligen tokig i vatten den tjejen.

När Leos spår hade legat en timme släppte jag på honom. Han undrade lite först över det grusiga underlaget men fann sig snabbt i situationen. Han spårade glatt i väg, gjorde ett kort stop när en häst kördes förbi på grusvägen (ca 5 meter från Leo), men fortsatte sen spåra så fint.

Han plockade samtliga apporter och det var bara ett ställe han släppte spåret och ringade ett vänstervarv innan han hittade rätt.

Fotade bara Leo i dag för regnet bestämde sig sen för att förgylla våran dag!

Efter Leo var det Happys tur. Hennes spår hade jag ju lagt så det gick både uppför och nerför, kanske farten minskade lite då?
Men nej, jag släppte linan som Magnus sa och framåt i full fart for Happy. Hon spårade uppför backen, tog första vinkeln och stannade sen vid apporten. Jag fick springa fram till henne för jag såg att hon ville fortsätta framåt. Försökte sen ägna lite extra tid vid varje apport i syfte att få henne att inte ha så bråttom iväg vidare(men det är svårt). Happy spårade lika bra uppför som nerför, mellan stenar och i mossa och ris. Vid en 90 graders högervinkel vid en stig såg jag att hon gjorde ett slag men fortsatte sen vidare. Ja, att hon stannar vid apporterna är tur smiley, annars skulle inte jag hinna ifatt henne.
När hon, och jag, hade kommit till slutapporten fick hon ligga ner medan jag belönade med godis och klapp. Hon verkade jättenöjd med sig själv, redo att göra mer, mer, mer. Som en sista belöning fick hon bära sin slutapport hela vägen till bilen – det är lycka det för en Happy smiley.

Sist men inte minst var det Vegas tur att få spåra. Hon tyckte det var jättekul och missade endast en pinne som tyvärr låg helt fel i vind för henne. Såg att hon gärna skulle ha följt rådjurspåren som fanns överallt men ett nej från mig på frågan räckte. Ja, tänk vad lite det är som skall till för att göra “de gamla” nöjda.

De senaste dagarna har jag vid varje ledig tid suttit en stund framför datorn och “städat” i min mapp på webbhotellet. Alla gamla bilder som inte längre finns länkade från hemsidan är hämtat hem och sparade. Ja, det var ett rätt stort jobb för den äldsta bilden var från 2003. Känns ändå så skönt att få det gjort för nu finns det massor av ledigt utrymme för nya bilder.

Avslutar med en bild på Pavo som är en bror till Leo och Vega. Han såldes till, och bor i Holland på en gård. Huvudsakliga uppgifter är att följa med på milslånga ridturer, vakta och valla hästarna plus lite vakt av barnbarn emellanåt. Ett härligt liv för en högt älskad familjemedlem!