Ja, både dammråttorna och Happy växer i snabbt takt smiley. Vilken tur att dammrottorna börjar från scratch varje gång… hur skulle de annars se ut?

Så här såg hon ut, Happy, när jag hämtade henne i Danmark i juni.

Happy, det är hon som för dagen har en fin röd rosett på sig. Den andre buspojken är “Basse” som bor hos Leo och Vegas bror Phoenix i Oslo.

Dagen efter hemkomsten tog jag bl.a. denna bild på henne.

Ja, nog var hon söt den lilla busvalpen.

I dag är hon en rolig prick på snart 8 månader. Hon lever upp till sitt namn och ger mig många härliga skratt varje dag. Livet vore bra mycket tråkigare utan Happy kan jag lova.
Leo och Vega tycker nog också om Happy, på sitt sätt. Även om dom tar seriöst på fostran- och vaktningsbiten så busar dom en hel del och har kul ihop. Är glad dom inte hann bli äldre innan det kom en valp i huset igen, då hade det nog blivit lite väl jobbigt.

Så här är Happy nu!

Ja, vi jobbar vidare Happy och jag. Har funderat allvarligt på varför jag har haft lite svårt att ta ordentligt tag i lydnadsträningen, men nu tror jag mig veta svaret. Jag är ganska enkelt rädd för att göra fel. Rädd för att “förstöra” ännu en hund, att inte ge henne rätt förutsättningar. I stället har jag då tränat lite på det ena och lite på det andra, det som känns “säkert”.
Men nu, när jag har kommit till insikt, har jag redan börjat ta tag i saken.
I måndags var vi i ridhuset för andra gången, och det blev ett jättebra träningstillfälle. Happy var inte lugn hela tiden, men vilken unghund är det? Hon är ju så sprallig för hon tycker livet är en fest, och det tänker jag inte förstöra!

Vi tränade på med med både kontaktövningar, lite linförighet i både gångfart och språngmarsch, ligg, platsliggning, och gripande av apport. Avslutade träningen med budföring som hon tyckte var jättekul. Efteråt fick hon vara lös med sin leksak även om det fanns annan hund och förare i ridhuset. Hon var jätteduktig och höll sig hos mig och kunde belönas med både lek och kamp med bollen.

Ja, det kändes så skönt att smilet nästan gick runt hela huvudet på mig när jag körde hem. Ibland är det så små saker som får en att må bra, bara man törs vara ärlig mot sig själv (och även gentemot andra).

Andra goda nyheter i dag är att Môsabla’t nu är inlämnat till Skaraborgspost för distribution, och att Birger kommer hem i morgon. Han ringde från Gotland för en liten stund sedan och i morgon bitti startar de hemresan. Skönt, då blir hela familjen samlad igen smiley. Gissar att det även finns några fyrfotade som har saknat sin husse…. stackars honom när han skall försöka ta av sig skorna.. hi-hi!

I morgon skall jag ta mig till Skövde för att titta på lite snygga halsband. Det är på Arken zoo det skall visas halsband från “Definity” och jag är spekulant på ett snyggt ett åt Happy. Ja, självklart är det hundhalsband jag talar om smiley