Har hunnit med både roliga träningar, trevliga promenader och även lite festligheter sedan senast jag skrev. Dagarna går fort, det blir gärna så när de fylls med aktiviteter smiley.

I lördags gick Happy och jag en runda på klubben tillsammans med Britt, Älmer, Magnus, Kuling och Grape. Hundarnas ålder har stor spridning från Happys snart 10 månader till Grape som är 11 år. Älmer, korthårscollien, är bara någon månad äldre än Happy och dom har jättekul tillsammans.
I början var Happy lite försiktig med de “äldre” gossarna men det släppte rätt snart. De sprang, brottades och hade kul och när solen sken så vackert fanns inget mer att önska (förutom att snön skall försvinna då).
Jag hade med mig kameran och knäppte några kort som ett minne från denna härliga dag.

Fuerzas Kuling, Magnus tävlingshund.


Älmer, Britts unga korthårcollie, jagar kompisen Happy.


Fuerzas Grape, Magnus 11 år gamla pensionär.


Busiga Happy med Älmer i hasorna.


Älmer älskar att springa i snön.

Efter promenaden lekte Happy och jag en stund i snön på plan. Jag ville få henne lite trött då Götene BK hade årsmöte/fest på kvällen och hundarna skulle stanna hemma.
Här några fler bilder på Happy!

Happy galopperar uppför och nerför snöhögarna med en av sina kära leksaker.


Mosa, mosa, mosa….

Lördag kväll var vi ett glatt gäng på drygt 50 pers som hade kul tillsammans på årsmötet och den efterföljande festen. Just detta årsmöte kommer faktisk gå till historien då vår ordförande sedan “urminnes tider” Barbro nu skulle lämna över klubban i nya händer. Ja, det är efter eget önskemål, inte pga något annat.
Även våran mångåriga sekreterare Ulla lämnade sitt uppdrag och det var två riktiga parhästar som mottog hela klubbens tack för väl utförd värv genom många år!

Efter mötet var det div prisutdelningar med bl.a tre nya lydnadschampions föregående år. Innan maten var det även dags för uppträdande av en “äkta” skaraborgare, Gillis Hellberg. Ja, vilka historier han satt inne med. Jag skrattade till det gjorde ont i käken smiley. Ja, till nästan allt förutom ett par norgehistorier – dom var inte roliga smiley.

Söndag morgon var det dags att åter packa rapportryggsäckarna. Vi åkte till Mariestad och blev ett litet med gott gäng. Två erfarna hundar och två “småglin”.
Sträckan var jättefin och delvis inom synhåll så vi bestämde att även färskingarna Titan och Happy skulle få springa “på riktigt” denna gång. Tidigare så har de haft “stationstjänst” och sedan fått springa kortare sträckor på slutet.

Vi hittade en fin uppbindningsplats till Happy och laddade med både ryggsäck, filt och skålar med godis. Ja, allt det där viktiga som gör att de känner igen situationen.
Efter en stunds planerande och uppbindning var det dags att bege sig ut mot B.
Birger tog med Happy medan jag stannade kvar med godisburk och kamera i högsta hugg.

Lite dragning till matte finns det allt 🙂

Inte lätt att gå med Happy åt “fel” håll.

Ja, så småningom försvann de utom synhåll och endast radiokontakt fanns. Efter en stund fick vi på A startordningen och först skulle Balto gå, därefter Titan, sedan Happy och sist Chip.

Vi väntade med spänning på nedräkning och marschkommando via kommradion, och efter en stund sen dök Balto upp långt borta i skogen. Han skulle sedan springa över ett hygge, uppför en liten backe och till oss på A. Det var riktigt kul att kunna se hundarna såpass långt, det är inte så ofta man är på sånna ställen.

Efter Balto var det dags för Titan som gick jättefint i sin debut med “de stora”. Berit, Titans hjälpförare, tog emot honom med riktigt härligt smaskens. Grynkorv, köttbullar och pytt i panna får väl räknas till extra gött eller hur?

Efter Titan var det Happys tur. När de precis hade börjat räkna för henne så ropade jag hennes namn så högt jag kunde. Ville bara påminna om att jag fanns, det var ju länge sedan hon gick iväg.
Efter en liten stund såg jag Happy, i full fart över hygget och med siktet inställt på att komma till matte. Och fort gick det med!
Här kommer hon, vår goe Happy!

Efter Happy kom Chip, en av veteranerna. Chip har bråttom och är en mycket ivrig pojke som har lite svårt att hålla tyst smiley.
Alla fyra fick ligga en stund på sina uppbindningsplatser och sedan skickades de tillbaka i samma ordningsföljd som de gick ut. Happy startade snabbt och med full koncentration. Inget ljud hade hon heller – skönt!

När alla fyra hade gått till B hade jag först tänkt att det räckte för Happy men Birger tyckte hennes motivation var så stor att hon kunde gå en sträcka till. Usj, jag blev lite nervös, bara det inte blev något strul när vi ändrade planerna.
Men jag hade väl inte behövt vara orolig. Hon var fokuserad och jag fick besked om att inte ropa eller nåt. Hon var så taggad att hon stod på bakbenen sade Birger sen.

Ja, det var inte utan att jag var glad när jag såg henne komma! Hon hade gått tre sträckor, varje på 2-300 meter i sin “riktiga” debut utan strul eller något sånt. Lite arbete som “röjare” hade hon ägnat sig åt på min station men inte något ljud annars.


Här kommer hon på tredje sträckan och galoppen är det inget fel på.

Efter att vi samlats vid ryggsäcken och återförenat flocken var det dags för grillning. Korven smakade underbart där vi satt i solen runt elden med nöjda träningskompisar. Längtar nästan redan efter nästa träning!

Ja, så såg söndagen ut bortsett från en promenad ute på gärdena under eftermiddagen med alla tre hundarna. Skönt att bara vara lite ibland oxå.

I måndags fick jag med mig både skogspromenad och sedan på kvällen, lydnadsträning. Åkte till ridhuset i god tid, och det var ledigt, så jag hann träna en god stund innan resten av gänget dök upp.
Träningskvällen var mycket lyckad för våran del. Det att hon hinner busa en stund innan alvaret gör nog susen för mitt busfrö. Då hinner man stävja “räven bakom örat” lite smiley.
Jag älskar min Happy!!!

Nej, nu är det dags att åka iväg till klubben en sväng. Tänkte ta med mig hela gänget i dag så även de gamla får lite miljöbyte. Alltid uppskattat att åka till brukshundklubben!