Ja, det att få förnyat sitt pass verkar bli en riktigt (tråkig) norgehistoria.
Klockan 8 fredag morgon mötte jag upp på polisstationen i Nittedal (där jag bodde innan jag flyttade till Sverige) för att få ett nytt pass. Jag lämnar in mitt gamla pass, körkort som idhandling samt ett utdrag från personregistret här i Sverige. Damen (vill egentligen kalla henne kärringen) tastar in mitt norska personnummer och frågar sedan efter mitt namn. Jag säger mitt fulla namn varpå hon svarar; “men det är inte det namn du är registrerad med här”. Va??? I det norska registret polisen har tillgång till, finns endast uppgifter om mitt flicknamn och att jag är utvandrad smiley. Jag kunde endast få pass med mitt “gamla” namn, som ju även är delar av mitt nuvarande. Detta kändes iaf inte rätt för då ville jag ju åka omkring i världen med falskt namn så jag tackade nej till detta.
Att jag för tio år sedan fick mitt nuvarande pass på det norska konsulatet i Uddevalla hjälpte inte, nu var det visst mycket svårare.

Damen hos polisen sa att jag fick ta kontakt med servicekontoret i kommunen och fråga hjälp där.
Det gjorde jag och en hjälpsam tjej ringde folkregistret och jo då, jag fanns med smiley!
Det stod först mitt “gamla” namn och sedan fanns en lite speciell punkt märkt med NB! där det stod att jag var utvandrad till Sverige, gift då och då och heter nu……
Jag fick även med ett telefonnummer polisen kunde ringa om de behövde hjälp.
Yes, nu skulle det väl gå vägen?

Men icke sa Nicke! Polisen kunde inte alls fixa pass så länge inte mitt fulla namn stod “på översta raden” i deras register. Jag gav henne telefonnumret, kärr…. försvann och efter en lång stund kom hon tillbaks och beklagade. De kunde fortfarande inte hjälpa mig. Att jag hade åkt 37 mil enkel resa brydde de sig nada om.
När sedan morsan och jag skulle lämna poliskontoret ser min mamma hur kärr… gör grimaser bakom våra ryggar smiley. Ok att jag kanske är mer än vanligt trögtänkt men vad f… så gör man väl inte?
Morsan stövlade in igen och sade några väl valda men väluppfostrade ord till människan. Efter detta undrar jag om det nu är dags för mig att byta medborgarskap????

Så kontentan är att jag fortfarande inte har ett giltigt pass. Jag måste först skicka in ett nytt utdrag från den svenska folkbokföringen och sedan ansöka om pass antingen i Norge, Stockholm eller Köpenhamn igen.

Förutom detta var resan till Norge kanon.
Vi hade en härlig dag i Holmenkollen där jag hjälpte till med att heja fram Norge till stafettguld smiley. Ja, det var många länder att använda röstressurserna på, Danmark var ett av dom. Tyvärr såg det inte ut att hjälpa för deras siste gubbe hann aldrig starta ens, men kul var det.


Einar, min xtrapappa, har koll på storbildskärmen.


Birger med sin stora svenska flagga och min lilla norska flagga.


Här är beviset för att jag hejar på både Norge och Sverige!

Jag skall snart ta mig an bilderna jag tog under dagen i kollen, då skall ni få se lite skidkändisar smiley.

Söndag åkte Birger, morsan och jag med Happy och Leo till Rykkin där Happys syster Bina bor. Vi möttes av en härlig dam som snabbt fann tonen med sin syster och de hade jättekul tillsammans. Jag tog ju lite bilder och några finns att beskåda i webbgalleriet – “Bina och Happy”.

Efter att Bina och Happy hade lekt så fick Bina även träffa sin pappa Leo. Leo tyckte Bina var ett fint fruntimmer, dotter eller ej, och gjorde som gossar gör smiley. Bina, hon ville ju bara leka, så Leo fick väl nöja sig med det (hi-hi).

Trine, Bina, Birger och Leo.

När hundarna hade haft sitt roliga fick vi lunch, fika och en trevlig stund med en massa prat om våra fyrbenta vänner. Ja, tänk så många trevliga människor som har hund smiley.
Innan vi lämnade familjen Bakken så hann vi även med tjejernas tremil på tv. När vi såg Terese Johaug skutta uppför backarna skrattade vi allihopa och tänkte på hennes och Happys gemensamma öknamn, Duracell. Ja, vissa likheter finns helt klart!

Efter två så härliga dagar måste jag ju självklart “betala” för detta. Natten mellan lördag och söndag spenderade jag sittande i fåtölj och soffa med kraftig huvud- och nackverk. Mina starka morfintabletter är guld värda i dessa lägen och söndagen fixade jag att åka bil med hem till Göttorp – skönt!

Måndag var det ridhusträning på kvällen och det blev en fin träningsökt på Happy och mig. Tisdag blev det “bara” långpromenad och lite platsliggning men i går, onsdag, var det träning på klubben. Hade sån tur att det lades plats med skott så vi fick även fin ljudträning. Även om det är länge sedan senast så var hon totalt oberörd av skotten, skönt!
Tränade också lite lydnad, och även om vädret var rätt tråkigt så tyckte Happy det var kul. Hon verkar inte bry sig alls om det är torrt eller blött, kallt eller varmt. Hon vill alltid göra något smiley.
I dag har vi varit i Vättlösa och gått plus att vi har tränat sitt och ligg i grupp. Det är ju en av fördelarna med att ha flera hundar, finns ju alltid någon att lägga/sitta med.

Nästa vecka skall Happy och jag på en liten resa. Vi skall åka med några klubbkompisar upp och träna för Niina Svartberg. Min förhoppning för dagen är att jag skall få lite tips att gå vidare med och inte stagnera i träningen. Jag åker med en positiv inställning och med en mkt positiv hund – då kan vi väl inte annat än lyckas smiley.

Avslutar dagens inlägg med att hälsa till alla vänner och tacka för att ni hör av er med små “livstecken”. Jag är inte alltid så bra på att höra av mig men jag uppskattar starkt att ni är så duktiga i stället. Fortsätt med det!