Ja, ungefär så kan man nog sammanfatta senaste veckans väder. Hur mycket vatten finns det att “släppa ner” på oss stackars nordbor? Ja, jag är less och vill ha sol, gärna varje dag i en period så det kanske torkar upp lite i skogen. Skall man ut i skogen och t.ex. spåra nu så behöver man nästan kanot för att ta sig fram smiley.

Det är tur man har hund som behöver träna för då kan man ju inte välja om man vill ut i “ovädret” eller inte, det är bara att iklä sig regnkläder och stå ut.
Även om jag gnäller lite om dåligt väder så har vi även haft lite tur den senaste veckan. Har hunnit med både spår- och rapportträningar utan regn så då skall jag ju egentligen vara nöjd.

I tisdags åkte Happy och jag tidigt till klubben och hann med både spår- och lydnadsträning. Båda under intensiv skottlossning från både älskytte- och sportskyttebana. Det blev nog lite mycket för mina öron för oljudet stannade kvar flera timmar efter hemkomst. Undrar hur det kändes för hundarna som ju har en än mer känslig hörsel än oss människor?

Spåret var ett ca 450 m långt skogsspår med 4 + slutapport. Vid en av apporterna blev det en lite lägre paus då jag var “tvungen” att plocka med mig kantarellerna som växte där smiley. Happy hade lite svårt att “vilja” vara kvar men kanonfin träning för hennes del, hon fick helt enkelt sitta och vänta innan jag släppte på igen efter apporten. Var väl lite väl taggad i början där men jag höll stenhårt i linan och så småningom lugnade hun ner sig lite.
Måste rikta ett tack till Eva som har påmint mig om att vara noga med att inte låta Happy “slå” för mycket i spåret, hon spårar mycket mer noggrannt nu och jag är jättenöjd med hennes utveckling. Underbart med kompisar som vill ens bästa – Tack Eva!!!

Lite senare under kvällen blev det lydnadsträning med kommendering på klubben tillsammans med Per och hans collie Ida. Bra störning blev det också då det fanns både rallylydnad, kontaktkurs och agilitykurs på plan samtidigt. Ja, också det eviga dånandet från två skytteklubbar…
Per och Ida skall tävla lägre klass så vi körde igenom deras moment utom kryp. Ida tyckte kanske Happy var lite “för mycket”, hon rev och slet i liten björk hon stod uppkopplad vid, men vande sig efter en stund. Kan ju vara bra med lite extra störning på träning där man fortfarande har en möjlighet att påverka.

För Happys och min del så handlar det mest om att vänja Happy (och mig) vid kommendering. Och det går faktiskt bättre och bättre. Nu är det jag som måste “torrgå” lite så jag får lite bättre ordning på mina svängar. Ta det lite lugnare (ja, jag har hört det förr!) och förbereda hunden lite, inte bara kliva på i full fart.
Träningskvällen avslutades med en plats under skjutbaneskott, tre minuter med störning bakom och både Per och jag kunde se oss nöjda med dagens träning.

I onsdags hade Birger en delvis ledig dag (mellan jobb) och vi begav oss ut i skogen för rapportträning och svamppromenad. Båda delarna gick bra och vi återvände hem med nöjda hundar och en hel del kantareller smiley.
Skippade onsdagsträningen denna kväll för att vara med min mamma som kom och hälsade på några dagar.

Torsdag blev en dag i stan för min mamma och mig. Magnus tog hand om hundarna och de var nöjda och glada över skogspromenaden han bjöd på. På kvällen blev det även ett kort lydnadspass för Happy hemma i trädgården, kul med jobb tycker hon och är pigg och glad över det mesta.

Fredag packade vi in oss i bilen och for till skogen.Svampkorgen var med och vi hoppades hitta lite kantareller som mamma kunde få med sig hem. Tyvärr var de flesta gula redan plockade men lite trattisar blev det iaf.
Hade med kameran men det är lite mörkt i skogen så därför blir de flesta bilder därefter, suddiga smiley.
Denna visar Happy som “spökhund”..

En som hade jättekul i skogen var Happy. Hon for som ett jehu runt och runt, över stock och i varenda vattensamling som fanns. Att simma i dypölar var skitkul tyckte hon och stanken från lilla madamen var inte nådig kan jag lova.

Happy väntar snällt på “mormor” i skogen.

Birger med Leo, för dagen i koppel. Det är mycket vilt i dessa marker och vi vill inte riskera att han drar iväg någonstans.

Happy under en lugn stund.

Tog en bild på några svampar min mamma tyckte var så fina. Vad de heter har jag ingen aning om dock.

Efter skogsturen var det snabbt hem, tvätta av sig och byta om för att sedan fara iväg till vårdcentralen. Jag hade fått en läkartid på mina problem med bihålerna kvarstår till trots för både nässpray och avsvällande tabletter.
Läkaren gjorde ingen som helst undersäkning utan sa bara, “ja, då får vi prova antibiotika då. Funkar inte det får du kontakta din läkare ? och få röntgat bihålorna. Konstig läkare, eller? Det kanske var så jag jag inte förstod allt, vi var ju “utlänningar” båda två. Hon var färgad (läs:neger) och jag är norska men jag har bott här myyycket längre än henne, det hördes om jag säger så.
Ja, ja. Vi får hoppas jag blir bättre nu med antibiotika annars vet jag inte vilken läkare jag skall besöka härnäst. Det kanske blir bättre med en veterinär, de tar ju så bra hand om våra hundar smiley.

I lördags packades ryggsäckarna och vi drog norrut, strax ovanför Mariestad. Berit hade skaffat ny mark och det var fin terräng för hundarna att springa i. Tyvärr var det inte många som kunde träna denna dag men Titan, Chip och Happy fick några fina sträckor ändå.
Bäst gick det nog faktiskt för Happy men man kan säga att avslutet blev väldigt bra för samtliga smiley.
Det började med att Happy skulle få gå som nr tre denna gång. Skönt att inte alltid behöva skicka först tyckte vi. Men nu var det så att det strulade lite för både Chip och Titan och Happy blev igen första hund som gick iväg och fullföljde sträckan. Sedan gick både Titan och Chip, de behövde bara lite extra “push”. När det funkade bäst med Happy först så blev det samma startordning alla tre sträckor och som sagt så slutade träningen mycket bra för alla.Här är Chip på väg in till A-station.

Både Birger och jag är mycket glada över hur stabil Happy är och har varit under rapportträningen. Hon gör alltid sitt bästa och hon verkar inte ha bekymmer vare sig hon går först eller sist.
Under uppbindningen går det också rätt så bra men vi får inte glömma att träna även detta moment. Hon är väldigt motiverad och har lite svårt att vara helt lugn. Framför allt hoppar hon väldigt mycket upp och ner… och man är lite rädd hon skall slå över på rygg när det är som värst.

Som sig bör avslutade vi med korvgrillning. Denna gång hemma hos Berit där vi även bjöds på hallonpaj till fikat. Tack Berit, Rolf, Leisy och Tommy för en fin lördag tillsammans. Hoppas det inte dröjer länge tills nästa träning smiley.

Söndag ringde klockan tidigt och Happy och jag for iväg till Skövde. Våran träningskompis Per skulle debutera i Lägre klass spår med sin collie Ida och vi tänkte “supporta” och heja på dom.
De var i allt nio stycken ekipage, Per drog nummer fyra och alla begav sig till skogen för att spåra.
Happy och jag stannade på klubben och efter en lång promenad passade vi på att träna lite lydnad på “främmande” plan. Först var hon lite nosig men efter lite “strängare” tillsägelse gick hon riktigt bra.
Det blev en hel del fina vänstersvängar med både halt och marsch plus en och annan sträcka med riktigt fin kontakt. Körde även inkallning, hopp, apportering, ligg och lite framförgående. Momenten är inte riktigt klara än men vi är på G om man säger så. Skyndar långsamt och hoppas på bra resultat!

Efter en stund började spårekipagen droppa in en efter en. Har inte koll på alla men någon med ett par pinnar borta och tyvärr så blev det bara en “liten” apport för Ida. Troligen var det så att hon hade genat ett ställe och därför inte fått med sig hela spåret. Tiden var också “snabb” sa Per så det borde ju bekräfta mistanken. Ja, så kan det gå – bara att träna på det som var svårt och komma igen!

Happy och jag avslutade med lite spårträning och efter en liten avstickare till verkstad med bilen så blev det sedan en lugn hemmakväll. Vi var alla trötta och nöjda efter en helg med mycket träning och aktiviteter, precis så som vi gillar!

Avslutar med en bild jag tog en tidig morgon här hemma i Göttorp. Solen lyste så fint på det daggvåta spindelnätet. Tyvärr blåste det lite för mycket så bilden blev inte helt skarp. Men den får duga ändå smiley

Nu skall vi bege oss ut, Happy, Leo och jag. Gäller att passa på innan “Katja” drar in. På tv’n i morse hotade de med kulingvindar och regn i eftermiddag och då vill vi inte vara ute.