Ja, fästingar är några otrevliga “odjur”. Även om jag inte längre är så förtjust i vinter så hoppas jag det blir en tillräckligt tuff en för att fästingarna skall dö. Ja, dom får gärna dö ut hela släktet! Det låter inte så snällt men just nu är det så jag känner. Återkommer till varför lite senare i texten.

Det har nu gått nästan 3 veckor sedan senaste blogginlägget och under den tiden har Happy gått genom höglöp och vi har alla överlevt. Så även Leo smiley. Det var lite fixande och trixande i ca 5 dagar men annars har det funkat jättefint. Det är lite svårare med Happy än det har varit med andra tikar vi har haft och det beror på att hon är en riktig “Houdini”. Ingen dörr är för svår för Happy och allt måste låsas och spärras av noga när hundarna inte kan träffas. Men är man noggrann och tänker sig för så är det inga bekymmer med hundar av båda kön i samma familj.

Jag skrev i förra inlägget att det var dags för Götene BKs 40 års jubileum och att vi skulle på festen. Och vilken fest det blev! Ca 80 pers kom och åt, skrattade, dansade och hade kul. För uppträdandet stod en “fyr” vid namn Börje Bappelsin och han var så jädrans rolig. Ja, för Skaraborgare i alla fall då han driver hejdlöst med olika platser och dialekter i länet. Jag skrattade så tårarna rann och det var jag inte ensam om.
Här är några bilder jag tog under kvällen.

En av de goda tårtorna.

Allsång på Skaraborgs vis

Snygga Börje Bappelsin.

Ovanlig outfit…..

Söndag blev en slappardag med bara lite spår och promenad hemma i Göttorp. Promenaden fick de gå var för sig då Leo är lite för intresserad av Happy, och hon av honom smiley.
Efter promenaden fick både Leo och Happy spår på gärde och att det var massor av vatten brydde de sig inte om. Leo var så tänd att han gnällde och pep när han plockade apporterna. Gulligt av en gubbe på 9,5 år att visa sådan glädje vid arbete.
Happys spår var rätt svårt med många vinklar och med nästan flytande apporter, så mycket vatten var det. Men det funkade fint och kommer jag bara ihåg att bromsa ordentligt så blir det inga “slag” heller utan hon spårar fint med låg näsa.

Att Happy nu gick in i höglöpet märktes på Leo, han slutade äta. Pillar lite i maten men inte ens skinka vill han ha, precis som det brukar vara vid höglöp. När jag går ut med Happy och Leo måste stanna hemma så hör man honom yla lång väg. Vilken tur för oss, och dom, att närmsta granne bor ca 500 m borta.
När jag under tisdagkvällen satt i telefonmöte med rasklubben så blev jag tvungen att sitta bakom stängda dörrar för att över huvud taget kunna koncentrera mig och höra vad de andra sade.

Onsdag eftermiddag var det dags för Leo att åka till Skara Djursjukhus. Det togs blodprov och vi röntgade nacke och rygg på honom när han hade sederats. Det var inte lätt att få honom trött denna gången så två sprutor blev det innan han somnade. Och som han sov sen!
Uppvakningssprutan gjorde att jag fick honom till, och i bilen och sedan in hemma, men efter det tog han slut. Han somnade som en stock och var helt borta i flera timmar. Fortfarande på natten, när han ville ut och kissa, så var han så trött att jag fick bära ut honom. Det var inte helt lätt att bära en 28 kilo trött Leo från övervåningen och ut men jag lyckades. Att jag sedan fick dras med huvudvärk i flera dagar är en annan femma, jag hade ju inget val.

Resten av veckan flöt på som vanlig och fram emot helgen var Happy färdig med löpet. Tur var väl det för på lördag var det lussefika med tipspromenad på klubben. Det vill vi inte gärna missa då det bjuds på massor av hembakat fika och sedan ett stort prisbord för de som har varit duktiga med frågorna.
Här ser ni lite av fikat det bjöds på! Det verkar som om Malin, Inger och Barbro har svårt att vänta smiley.

Helgen var inte slut med detta utan på söndag var det dags för tomteparad i Götene. Några tapra själar var med och gick den vanliga svängen i samhället och till trots för skitvädret var det rätt kul. Både Leo och Happy fick följa med i år och de tyckte nog också det var ganska spännande. Det är inte varje dag man får se små jack russel “tanter” med tomtekläder.
På grund av den starka blåsten hade scouterna inte några facklar i år. Skönt, så slapp vi vara oroliga för brinnade pälsar.
När jag rastade hundarna för kvällen kunde det gått riktigt illa. En stor gren föll från ett träd precis bakom ryggen på mig. Både hundarna och jag hoppade högt men var oskadda.
Dagen efter lekte Happy i trädgården med den “lilla” grenen…… hade jag tur eller?

Den senaste veckan har varit lite mer “vanlig”. Lite lydnadsträning, lite spår och nu i helgen även rapport.
I fredags var vi i skogen utanför Källby tillsammans med Anna och hennes två tollare, Amigo och Kiwi. Till Kiwi lade jag ett lite knixigt spår med både vanliga spårapporter och naturpinnar. Det fanns även spetsvinkel och övergångar över olika stigar men Kiwi löste det så fint.
Här på bilden ser man tydligt hur spetsvinkeln gick!

Spåret jag hade lagt till Happy gick också fint och det känns att hon verkligen gillar att arbeta. Hon plockar upp pinnarna som oftast men någon gång ibland stannar hon bara och markerar. Spåret innehöll 6 apporter plus slut och det var både “vanliga” apporter, skogspinnar och även en läderrulle. En av dom markerade hon, resten apporterade hon också. Testade att använda Yobas (eller Leos) gamla nomesele och det funkade bra även om den är en del för stor. Måste fixa en med bättre passform tror jag så småningom.

Här kommer några bilder på min goa tjej!

Lördag blev det bara promenad på Happy då jag ägnade dagen åt att hjälpa till vid Götenes agilitytävling. Hade egentligen bara tänkt stanna en kort stund och titta på, men då det behövdes hjälp stannade jag självklart. Alltid kan man ju göra någotsmiley.
Fick fullt upp hela dagen och det var kul även om ljudnivån inne i ridhuset till tider var rätt outhärdlig. Måste vara mycket skönare på utetävlingar när (o)ljudet kan försvinna lite mer.

I går söndag var det äntligen dax för rapportträning igen. Det var Götenehundarna och Mariestadshunden Chip som skulle få springa en ny sträcka i närheten av Evelina utanför Lidköping.
Det var en lite knixig sträcka med rätt sumpigt underlag, svängigt och även över en väg. Grundsträckan var på ca 650 meter och en kort förlängning på runt 150 meter.
För Happys del nöjde vi (jag bestämde) oss med två sträckor. När hon gick så fint två såpass långa sträckor som det blir m/förlängning så ville jag avsluta där. Det är bara en vecka efter löpet och jag var så nöjd med det hon hade gjort. Hon skall ju trots allt bara tävla appellen, de andra är äldre lägre- och högrehundar.
Efter träningen blev det ett lite annat “avslut” än den sedvanliga grillningen. Vi bjöds hem till Evelina m/partner på kaffe och smörgåstårta i deras nya hus. Jättemysigt och gott och Diva var överlycklig när alla hennes tvåbenta kompisar följde med in för fika.

I dag har vi varit på en liten utflykt till brukshundklubben. Dette för att Leo skulle få se annat än trädgården här hemma. Happy sprang omkring och lekte men Leo gick i sele hos mig. Tyvärr har Leos hälta nu ökat igen, eventuellt är det för att vi har satt ut Rimadylen. Måste nog höra av mig till Malin och se om vi inte skall sätta in den igen.

Happy hade kul med sin boll!

Fick i förra veckan svar på Leos fästingprov och tyvärr har han höga titer vad gäller Anaplasma (gamla erlichia). Nivån var 1:1280, det högsta labbet på djursjukhuset i Skara mäter. Inte konstigt att han inte är helt 100 gubben.

Avsluter dagens inlägg med ett par bilder som jag tog i början på december för ett år sedan. Oj, vad mycket snö vi hade redan och!
När jag tittar på bilderna så går tankarna även till Vega, hon fanns ju fortfarande med oss då. RIP älskade Vega!

Alla tre på rad.

Och på skidor.

Säger med detta “tack för idag”smiley. Nu skall vi, Happy och jag, ladda för lydnadsträning i ridhuset. Det är första gången för denna säsongen och jag hoppas på många fina träningstillfällen under vintern. Det blir ju lite “tätare” och mer störningar och det behöver vi träna på.